måndag 18 februari 2008

Dagens II

Ibland fungerar inte mantrat som det ska. Idag är en sådan dag. Idag ville jag ställa mig på mitt skrivbord, hoppa på det samtidigt som jag skrek okvädningsord i telefonen. Det får jag inte göra. Detta resulterar i att jag blir enormt muttrig istället. Och människan som orsakar detta kan lägga på luren utan att få den utskällning vederbörande faktiskt förtjänar. Kunden HAR inte alltid rätt.

Jag känner mig rätt rabiat när jag tvingas argumentera med kunder om saker som för majoriteten av befolkningen är självklara. Jag känner att jag låter som en skittråkig byråkrat som upprepar saker med en dåres envishet.

Ibland brukar jag och mina kollegor dagdrömma om hur det skulle vara att vara ekonomiskt oberoende och inte behöva bry sig om huruvida man fick sparken eller inte. Vi kan sitta och peppa varandra genom att komma på svar vi egentligen vill ge kunderna. Vi är alla ense om att vi skulle hinna ge upp emot en sådär 20 sådana svar innan vi blev uppsagda. Men nu är det inte så. Jag är inte ekonomiskt oberoende och på mitt jobb får man inte svara som man vill. Så är det att vara kontorsråtta.

Inga kommentarer: