fredag 14 mars 2008

Guldlock

Jag har en förmåga att dra till mig de knepigaste människorna. Så kallade Lirare. Det spelar egentligen ingen roll om det är mäklare, grannar, eller folk jag möter på stan, man kan väldigt ofta placera dem i Lirar-kategorin.

Idag var jag och handlade och en farbror bad mig läsa på färdigmaten eftersom han hade glömt glasögonen hemma. Jag talade om för honom att det var Pasta i skaldjurssås, log och vände mig sedan bort för att fortsätta med mina egna inköp. Föga förvånande fortsatte farbrorn att prata med mig om ditt och datt och jag lyssnade tålmodigt och leende, sa "-Jahaaa?" vid rätt tillfällen och så vidare, medan jag försökte att bestämma mig för vad jag själv skulle köpa. Då säger han plötsligt:


-Vet du vad du är?
- Nej? (fortfarande leende)
- Du är söt!
- Tack! (ler fortfarande)
- Jag önskar att jag hade en sax nu!!
- Jaha..? (lite mer krystat leende nu)
- Ja, då skulle jag klippa av ditt hår!
Varpå han leende stolpar iväg...

Jag funderar på om det var en knepig komplimang, typ att han skulle vilja ha en lock av mitt hår. Sådär som männen fick förr i tiden av damen som trollband deras hjärtan? Eller om han ville klippa av hela min hästsvans och sätta upp den på väggen?


Jaja, det lär jag väl aldrig få veta. Men jag undrar allt.

5 kommentarer:

Loppanlej sa...

Man blir förvånad, hela tiden!

Linda P sa...

OMG!!!! Läskigt, jag hade gett honom en snyting! ja inne i mitt huvud alltså :)

Miss Upsey Daisy sa...

Vad menade människan?

Ibland vet man inte om man ska tacka eller slå till.....

Hwita Villan sa...

Ja det var en knepig grej att säga???? Skumt.

TYack för orden inne hos mig! Jag håller med dig - gamla grejer är ju underbara! Och precis som du säger - så tillfredställande när man gjort ngt fult fint. Hoppas vi får se din byrå när den är klar.

Ha en superhelg!

Jo sa...

-Loppanlej: Ja, det kan man säga att jag blev. Han var ju dessutom en helt vanlig farbror. Ingen skummis eller alkis, då hade jag kanske inte blivit så paff.. :)
- Linda P: Jag hann inte ens, han stolpade ju glatt iväg innan jag ens hann fatta vad han sa. Och jag gick INTE efter.. ;)
- MissUD: Jag vet inte vad han menade och lär väl aldrig få veta heller. Han kanske bara hade bestämt sig för att detta var en dag då han skulle säga knasiga saker till folk?
- hwita villan: Självklart visar jag byrån! Den är snart färdig, det är bara handtagen som saknas!