fredag 18 september 2009

Dirrrty Dancing

Oj, så många gånger man har sett den filmen. Och så många gånger man har sjungit med, dansat till den och gråtit. Men jag kan alltid se den en gång till. Och en gång till. Ikväll ser jag den för att det känns lite tråkigt att Patrick har gått bort. Han var ju inte min favvo på 80-talet, det var snarare Tompan eller Rob Lowe, men visst har han något speciellt i denna film. Om inte annat, så måste man ju höra den klassiska repliken om bäbisen i hörnet!

2 kommentarer:

Malena sa...

En, på många vis, härlig film! Den håller än tycker jag!

Johanna sa...

Fin film, jag vill alltid lära mig dansa när jag ser den.